Tipsa oss!

Tipsa oss om något som du anser att alla borde få se!

Aritiklar innehållandes taggen: forskning

Vad är egentligen åldrande och går det att stoppa?

Veritasium tar oss med till de forskare som undersöker fenomenet åldrande. Att sakta försvagas, bli rynkig och dö kanske är naturligt, men går det att stoppa? Är det inte väldigt likt en vanlig sjukdom som potentiellt har ett botemedel?

Källa:

Sammanfattning om varför utomjordiskt liv i universum är troligt och var

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 16.51.48

Många upptäckter senaste decenniet pekar på att universum är fullt av beboliga platser. En del av dem i vårt eget solsystem och flera i andra galaxer. Därför ställer sig många forskare frågan Var liv finns snarare än Om. Här är förklaringen:

 

Mer om liv i rymden hittar du i våra artiklar #1#2 och #3

Isolering från dagsljus: Ett experiment som rubbar den mänskliga kroppen

På 1960-talet utförde två fransmän ett experiment på isolation i förberedelse för mänsklighetens allt längre rymdfärder. Att leva fullkomligt isolerad, utan stimulans från något vardagligt, vare sig klockor eller solljus visade sig påverka människan mer än man kunnat ana.

Josie Leures och Antoine Senni, en kvinna och en man, spenderade 88 respektive 126 dagar instängda i en grotta i franska alperna 1965. Målet var att förstå vad som händer när man är fullständigt ensam. Ingen av dem visste hur lång tid de hade vistats där, de fick helt enkelt kliva ut när de inte orkade mer. Även om de rent fysiskt var helskinade, visade det sig att bristen på ljus hade rubbat den biologiska klockan ganska ordentligt.

När Senni till slut klev ur grottan chockades han över att det gått hela två månader längre än han trott. Det beror på att kroppen tappar konceptet på tid och dygnsrytm när den inte längre har något att förhålla sig till. När Senni trodde sig tagit en snabb tupplur sov han i själva verket 30 timmar i streck. När han ansåg sig ha sovit en vanligt nattssömn hade det gått otroliga 48 timmar. Även matrutinerna blev slagna ur kontroll. Försökspersonernas kroppar förstod helt enkelt inte när det borde vara dags för frukost, lunch eller middag.

Historien om isolationsforskningarna är en fascinerande insikt i hur beroende människan är av solljuset och ökar förståelsen för varför exempelvis Svenskar ofta faller i depression under vintern.

Källa:

Så presterar du bättre med Alkohol: Champagneeffekten och Ballmers Peak

shutterstock_259521779

En studie av champagnens påverkan på ålderssjukdomar har genomförts genom att experimentera på vita möss. Två kontrollgrupper av åldrade möss delades upp i ett labb, den ena gruppen bjöds på champagne varje dag i 6 veckor, medan den andra fick nöja sig med fulsprit av ekvivalent alkoholvolym. Det visade sig att möss som drack champagne faktiskt överkom vissa åldersåkommor som exempelvis minnesförlust. Närminnet blev de facto förbättrat, vilket bland annat bevisades i en hinderbana.

De båda grupperna fick möjlighet att ta sig igenom en labyrint. De möss som druckit champagne visade sig minnas vilka vägar som ledde dem till återvändsgränder och blev bättre på att istället hitta nya.

Som tur är (eller tyvärr?) innebär inte detta att du ska behöva dricka en Pol Roger för att minnas var du la bilnycklarna. Champagne innehåller nämligen en substans kallad phenolsyra, vilket är källan till ungdomselexiret och det hittar du även i druvor, kiwi, citrusfrukter, te, kaffe, korn, vete med mera. Phenolsyra finns också i mänskligt urin, men så lågt ska du inte behöva sjunka.

Studien visar att phenolsyror direkt påverkar hippocampus – den del av hjärnan som bland annat skapar nya minnen. En av männen bakom studien, Dr David Vauzour, berättar att testet snart ska utföras på människor, vilket tidigare varit lyckosamt med andra typer av phenolsyror som finns i kakao och blåbär. Champagne förväntas ha samma effekt på människor som möss.

Steve Ballmer

Balmers Peak

Champagnestudien fick oss osökt att tänka på Balmers Peak – ett begrepp som härstammar från Microsofts VD Steve Ballmer och innebär att rätt mängd alkohol höjer din mentala prestationsförmåga. Faktum att alkohol faktiskt kan ha positiv påverkan fick vår nyfikenhet att spinna så vi bestämde oss för att titta närmre på fenomenet.

Teorins härkomst är något oklar. Vissa påstår att den härstammar från när Steve Ballmer själv övervakade sitt berusade nervsystem samtidigt som han gav sig hän ett par tuffa kodningsproblem och upptäckte att han presterade bättre när alkoholkoncentrationen låg mellan 0,129% och 0,138%. Andra menar att Steve Ballmer uppenbarligen är en fyllbult (på grund av sitt hätska humör och irrationella skrikande) och att det tydligen tagit honom till toppen av näringskedjan på Microsoft. Å andra sidan har hans framgång lite med kodning att göra och mer med business.

ballmer_peak

Likt alla tokiga konspirationer har Ballmers Peak självklart provats i klinisk miljö. En grupp män på University of Illinois fick en rad matematiska problem att lösa, först i nyktert tillstånd. De som presterade likvärdigt delades upp i två grupper. Den ena serverades Vodka Tranbär medan kontrollgruppen behölls nykter. Efter en stund fick de ett par nya hjärnkliare att lösa. Chockerande nog visade det sig att den alkoholiserade gruppen (o,o75%) fick i genomsnitt 9 rätt, kontra kontrollgruppen på 6 rätt. De lulliga testobjekten svarade också snabbare, 11,5 sekunder mot den nyktra svarstiden på 15,2 sekunder.

Att bibehålla en ”peak” däremot, ska vara ytterst svårt. Därför kallas fenomenet i bland Ballmers Curve för att bättre illustrera verkligheten. Efter ett par drinkar presterar våra sinnen formidabelt, så fort peaken är nådd blir däremot vår mentala status snabbt sämre – långt sämre än vid nyktert tillstånd. Kruxet är alltså att hålla sig på exakt rätt balans, vilket i princip är omöjligt.

Balmers Peak går att applicera på de flesta områden, exempelvis koncetrationssport (pilkastning) och musiker anser sig spela bättre efter ett par öl.

Vi rekommenderar dig inte att förlita på studien eller att överkonsumera alkohol. Ballmers Peak kommer att slå in under krogrundan på fredag, men försvinna lika fort som den anlände – Så ta vara på den så länge det varar!

Forskare bekräftar – Din katt vill mörda dig

cat3-810x609

Forskare har bekräftat vad vi alla redan anade – din katt vill döda dig.

En ny studie från Edinburgh University har undersökt sammanhängande egenskaper hos kattdjur, kallad Personality Structure in the Domestic Cat, som bevisar utan tvivel att din katt hade haft ihjäl dig om den kunnat. I alla kattraser, inklusive leoparder, tigrar mfl, finns en personligetsstruktur som är slående konsekvent. Sammanfattningsvis menar studien att katten inte älskar dig – den tolererar dig.

giphy

Marieke Gartner är forskningsledare i studien och menar att katten inte är själviskt eller elakartad, den bryr sig bara inte om dig och skulle hellre se att du lät dem sköta sig själva.

“Cats have different personalities, and they ended up living with us because it was a mutually beneficial situation. Some cats are more independent, some are quite loving. It just depends on the individual. It’s not that cats are self-centered. It’s that they are a more solitary or a semi-solitary species.

Katter bär på en parasit kallad Toxoplasma Gondii, vilken får de djur (och människor) som drabbas att sänka sin defensiva förmåga. En råtta som utsätts för parasiten genom exempelvis kattens urin, får sämre reaktionsförmåga och visar mindre rädsla för kattdjuret, vilket i sin tur gör dem till enkla offer. I extremt runda slängar – T.Gondii lurar dig att älska katten. Läskigt? – Ja.

Jag skulle inte lägga för mycket vikt på den här studien. Vi har väl alla varit nära katter som aktivt letar upp människor och spinner så fort man kommer nära dem. Vissa bokstavligen klättrar upp i ditt knä eller ligger nära dig när de sover. Jag vågar påstå att forskningsledaren i det här fallet råkar ha blivit dumpad av en kattälskare och lagt sina sista besparingar på att hämnas på dennes nya sambo – Majsan, den sibiriska nakenkatten.

Vi lägger den här under underhållningskategorin, så får ni döma själva.

Lite osköna katter:

 

Källa:

TV-tittande leder till 8 olika dödsrisker!

shutterstock_169300625

Västerlänningar tittar kolossalt mycket på TV. I USA är snittet 3,5 timmar per dag för 80% av landet. Det innebär hälften av deras fritid, varpå man inte hinner så mycket annat efter matlagning, barnhämtning, träning mm. Nästa gång du sätter dig ned för ett Netflix-maraton kanske du ska tänka efter ett ögonblick. En ny studie visar nämligen att TV-tittande är starkt associerat med 8 (!) dödsrisker.

Vi visste redan att TV-tittande och stillasittande är kopplade till de vanligaste dödsorsakerna hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Nu visar det sig också att risken för diabetes, lunginflammation, influensa, Parkinson, leversjukdom och självmord finns i högriskkategorin för anhängare av TV4:s standardtablå. Det handlar såklart inte om själva tablån eller om TV-skärmen, utan ett för statiskt och långvarigt stillasittande som till störst del sker framför dumburken.

Studien utgår från över 567 000 människor mellan 50 och 71 år gamla som vid en tidigare studie 1995 var fullt friska. Det visade sig att de som tittade på TV mellan 3-4 timmar om dagen löpte 15% högre risk att dö än de som tittade mindre än två timmar. För de som satt 7 timmar framför skärmen var sannolikheten hela 47% högre. Dessa hade delvis högre kolesterolvärden, sov för lite och var till stor del överviktiga. Det visade sig också att dessa i större utsträckning konsumerade mer alkohol, cigaretter och var lägre utbildade.

Oavsett om de tränade regelbundet mellan TV-sessionerna kvarstod dödsrisken vid ungefär samma procent. Studien kunde däremot inte ta hänsyn till mental hälsa, vilket kan ha övervägande effekt på den fysiska. Sannolikheten att deprimerade människor tittar mer på TV är ganska stor. Själva stillasittandet anses däremot fortsatt vara den största hälsorisken, kanske den största i modern tid.

”Our results fit within a growing body of research indicating that too much sitting can have many different adverse health effects,” säger Dr. Sarah Keadle.

Problemet är att många arbetsplatser idag innebär lika mycket sittande framför en skräm och statiskt vid ett skrivbord eller bakom ratten i en bil. Att alternera genom att stå upp, som tidigare varit ett hett tips, verkar inte heller fungera. Dr. Keadle menar att rörelse är nyckeln.

Så innan nästa avsnitt av House of Cards – ta en promenad runt huset (inte till läsken i kylen!)

NASA bygger tidernas största rymdraket Designad för långdistans

sls-70mt-dac3-orange-night-prelaunch-uhr2

SLS är USA:s första långdistansraket avsedd för mänsklig trasport sedan Apollos månraket Satrun V. Raketen har just genomgått rigorös designgranskning och nu fått OK för att påbörja byggnationen. Det innebär att alla tekniska specifikationer håller i simulationer och test. Jungfrufärden kommer ske redan 2018 från Kennedy Space Center i Florida.

 

SLS är den kraftigaste raketen hittills i historien och kommer transportera jordlingar djupare ut i rymden är någonsin tidigare. Planer ligger bland annat på att besöka månen, astreoider och slutligen den röda planeten – Mars. Det har varit en tung utmaning men nu är människan redo för permanent vistelse i ”deep space”, det menar Bill Hill på NASA utvecklingsdivision.

screen shot 2015-06-10 at 9.13.51 am

 

Det visar sig att Du troligtvis missbrukar drogen Ost

Assorted cheese on a wooden background

Har du någonsin känt att du inte kan få nog av ost? Du har kanske börjat med två lager grevé på morgonmackan, börjat skiva av från goudan och ätit utan tillbehör. När helgen kommer så lägger du hundratals kronor på camembert, brie och mögelost tills du bokstavligen börjar svettas grädde – Då är du troligtvis drogmissbrukare.

University of Michigan presenterade precis en rapport som bevisar att ost är lika beroendeframkallande som vilken tobak eller alkohol som helst. Studien som publicerades i US Library of Medicin använde 500 studenter för att analysera deras beteende med hjälp av en Yale Food Addiction Scale. Studenterna visade sig vara mest besatta av pizza, inte konstigt säger ni, men varför vi längtar efter en kladdig capricciosa beror på mängden smält ost.

Alla beroenden kan härledas till kemiska och biologiska mekanismer. I fallet ost finner vi källan i en särskild protein kallad casein, vilket återfinns i alla mjölkprodukter. Vid matsmältningen bryts caseinet ned och frigör mängder av opiater som kallas kasomorfiner, berättar forskaren Dr Neal Bernard. Kasomorfinerna påverkar hjärnans dopaminreceptorer och triggar igång ett kemiskt beroende som växer över tid. Ännu återstår att se vilka hälsoeffekter kasomorfinet har, men kanske ska du slopa bara en av dina comtéer nästa gång.

Förklarar detta också varför Svenskar är så besatta av att dricka mjölk?

 

 

Källa:

Den perfekta lönenivån har fastställts av Nobelpristagare Pengar ger lycka

223052548_9f5ff24797_o

Ekonomen Angus Deaton från Princeton vann förra veckan Nobelpriset för sin forskning inom fattigdom och utveckling. Arbetet fokuserade kring hur människans livskvalité förändrats de senaste 100 åren tack vare teknik, sjukvård och Kinas enorma tillväxt. Men han har också undersökt hur västerlänningar relaterar till pengar. 2010 släppte han tillsammans med en annan tungviktare, beteendepsykologen Daniel Kahneman som vann norbelpriset 2002. I sin gemensamma studie fann de en särskild grad av lycka för de som tjänar 75.000 dollar om året.

Studien utgår från 450.000 respondenter från Gallup-Helthways Well-Being Index. De kom fram till att det finns två typer av lycka:

  • Vardaglig tillfredställelse – frekvensen och intensiteten av känslor som lycka, sorg, stress, nedstämdhet och affektion – känslor gör livet trevligt eller otrevligt.
  • Livsbedömning – Människors egna tankar/gradering om sitt liv.

Människors livskvalité med dessa två i beaktning, ökar desto närmare de kommer 75.000 dollar i årslön. Därefter slutar ökningen gradvis, vilket kan betyda att folk med högre lön också har mer att göra, således mindre fritid, mindre umgänge, mindre tid att ta vara på fysisk hälsa etc. De som tjänar mer än 75.000 mår inte vardagligt bättre, däremot bedömer de sin egen livkvalité som högre, menar professorn Deaton i en intervju.

Inkomst bör visserligen alltid sättas i perspektiv, 75.000 dollar i New York är mycket mindre än 75.000 dollar (620.000 kr) i Stockholm, men det är en intressant utgångspunkt. Deaton och Kahnemans undersökning är intressant eftersom pengar faktiskt påverkar lycka, men bara till den grad att vi känner oss trygga. Därefter bli någontgin annat viktigare, vilket också öppnar upp för vidare spekulationer – Vad exakt blir viktigast efter materiell och ekonomisk stabilitet? Är det helt individuellt eller finns en standard även här?

 

Forskare utvecklar artificiell hud – med riktig känsel

handofdavid

Ett team från Stanford University har gjort ett genombrott i ortopediforskningen, vilket kan förändra livet för människor som förlorat en kroppsdel. Det handlar om ett artificiellt substitut för hud som känner av beröring. Huden har förmågan att skicka signaler rakt in i bärarens nervsystem som i sin tur upplever känsel. Förhoppningen är att denna typ av teknologi ska kunna användas i framtida proteser. Personerna som använder protesen ska inte bara uppleva beröring, de ska också uppfatta hur hårt trycket är mot protesens hud, exempelvis vid en handskakning.

Den artificiella huden är framtagen av två lager hud i gummiplast med ett flexibelt kretskort applicerat ovanpå. Mellan lagren följer två nanokolfibertuber, som skapar elektricitet när de trycks samman. Desto hårdare tryck, ju starkare ström skapas. På så vis skapas uppfattningen av tryck. Eftersom datan fortfarande måste nå personens hjärna, används så kallad optogenetik. Det innebär förenklat konstlade celler som svarar till olika frekvenser av ljus. Om cellerna kan uppfatta ljus som kommer från den elektriska strömmen i plasthuden, så är det bevisat att nervsystemet skulle uppfatta signalerna som känsel.

Det är fortfarande ett par år till första mänskliga testet. Det finns andra hinder som måste överkommas, exempelvis hur man ska kunna uppfatta textur och temperatur. Oavsett så är det ett enormt genombrott i forskningen.

Källa: