Tipsa oss!

Tipsa oss om något som du anser att alla borde få se!

Aritiklar innehållandes taggen: usa

IS-ledare i Lybien dödad av Amerikanska F-15

USAF_F-15C_fires_AIM-7_Sparrow_2

Två F-15 flygbombare from RAF Lakenheath i England användes av amerikanska militären för att döda IS-ledare i Libyen. Målet under fredagen den 13e var Abu Nabil, den högsta IS ledaren i landet och en veteran inom al-Qaida.

Pentagons pressekreterare Peter Cook menar att operationen var förbestämd innan terrorattentaten i Paris. I ett uttalande säger han:

The US military conducted an airstrike in Libya against Abu Nabil, also known as Wissam Najm Abd Zayd al Zubaydi, an Iraqi national who was a longtime al-Qaida operative and the senior Islamic State of Iraq and the Levant leader in Libya

Enligt Cook innebär ledarens död att IS får svårt att nå sina mål i Libyen, inklusive rekrytering och etablering av nya baser och planering av attacker i USA. Cook berättar att bombräden bevisar att USA kommer förfölja IS-ledare var de än befinner sig i världen.

Detta hände idag för 46 år sedan: Rymdspecial!

8673951753_3b3c36b33d_b

Efter en gastkramande slutspurt i presidentvalet 1968, då det verkade som att vem som helst av de 3 kandidaterna kunde bli USAs nästa president, kom slutligen resultatet. När man räknade de sista rösterna stod både Nixon och Huphrey på 43% av väljarstödet. Efter 24 timmars väntan annonserades slutligen att Nixon varit den starkare mannen.

Så, vad har detta med dagens tema, rymden, att göra? – Richard Nixon var nämligen en av de politiker som tillät nästan 10% av statsbudgeten att finansiera rymdkapplöpningen mot Sovjetunionen, ett lopp som han ett år senare firade genom att skicka Apollo 11 till månen.

Nixon var inte bara med i slutspurten av kapplöpningen (Space Race på engelska). Under rymdutforskningens begynnelse 1957 var han vice president och politiskt involverad i USAs första satellit Explorer 1, som sköts upp den 31e januari 1958. Explorer var gensvaret på startskottet av seriösa rymdprogram som Sovjet inledde 3 månader tidigare med sin satellit Sputnik 1. Därefter var en frenetisk tävling i full färd som varade ända till 1975 då USA och Sovjet dockade varandras rymdstationer.

Sovjet var först med det mesta inom rymdutforskning. Efter den amerikanska kontringen på Sputnik 1, skickade de upp den första bemannade farkosten Sputnik 2, som bar med sin hunden Lajka. Själva planeringen inför rymdresor började däremot långt tidigare. Sovjet experimenterade med raketer 1949, strax efter att raketmotorn uppfunnits av tyskarna under andra världskriget. Bland annat sköt man upp en hund 100 km upp i luften för att undersöka hur levande varelser reagerade på tyngdlöshet. Även då var USA steget efter när de 1952 sköt upp apor och vita möss 130 km upp i luften.

För att förstå varför Rymdkapplöpningen var så viktig för de båda supermakterna måste man inse den militära potential som raketer hade. Militära visioner har alltid varit den största sponsorn till ny teknik och raketen fick sitt första stora genomslag när tyskarna lanserade A-4 och V2-raketerna. Designen på V2 är förgrunden till de raketer vi ser än idag. De kunde bära hela 1000 kilo sprängämnen över 300 kilometer. Den som vann kalla krigets rymdkapplöpning var alltså den som förfogade över de kraftigaste vapnen som kunde nå platser över hela jorden.

space-race

Nu förstår ni varför amerikanska politiker svettades över Sovjetunionens uppenbara försteg. Det blev inte bättre när de kommunistiska motståndarna lyckades med den enorma milstolpen att skicka den första levande människan till rymden, Jurij Gagarin, ombord på Vostok 1 den 12e april 1961. Han lyckades cirkulera jorden och återvända levande. 12e april blev därför och är fortfarande helgdag i Ryssland.

Tilltaget följdes av den första amerikanska mannen i omloppsbana 1962, den första ryska kvinnan i rymden 1963, första rymdresan utan rymddräkt 1964 och första rymdpromenaden 1965 (också Sovjet). Dessa milstolpar följdes av många fler, bland annat rymdsonder till Mars och Venus, men kulmen nådde då USA till slut lyckades med det stora målet att nå månen. Neil Armstong, Edwin ”Buzz” Aldrin och Michel Collins landade 20e juli 1969 och Armstrong tog de första stapplande stegen på månen.

Kapplöpningen kan anses avslutad när det första gemensamma uppdraget mellan blocken gjordes 1975, då Apollo och Sojuz lyckades docka varandra i omloppsbana runt jorden. En händelse som mest var symboliskt och innebar en vänligare framtoning i den gemensamma närvaron i rymden.

 

Kina ursinniga på USA efter militär kränkning Spänningarna ökar mellan nationerna

us navy uss lassen

Den amerikanska missilskeppet USS Lassen seglade nyligen förbi den konstgjorda ön i södra kinesiska havet, där Kina har en mycket strategisk militärposition. Kina anser ön, som de själva konstruerat, ska ingå i den självständiga republiken och att all militär närvaro i regionen ska uppfattas som territoriell kränkning. Ön har ännu inte fått internationellt erkännande och frågan är mycket omdiskuterad. Kina vill ha egenrätt på marina aktiviteter i Sydkinesiska havet medan USA starkt motsätter sig.

Försvarsminister Col. Yang Yujun bedyrade att USA:s närvaro i regionen bryter mot utländsk lag och vid alla framtida överträdelser tänker Kina svara med ”nödvändiga medel” – vilket kan tolkas som hot om militärt försvar. Yang berättar att deras position i frågan officiellt kommer presenteras för amerikanska amiralitet senare under dagen.

 

Både Kina och Ryssland ökar kraftigt sina militära anslag samtidigt som deras diplomatiska band blir allt starkare. Det innebär att två av världens största länder kontrollerar en landyta som sträcker sig från Barents hav till Stilla havet – tvärs över jordklotet. Det finns alltså anledning för USA att vara oroliga.

Ryssland rubbar maktbalansen i Mellanöstern - Det menar Israeliska medier

two_f-15i_ra'am

Israel har enda sedan 6-dagarskriget (där 452 fiendeflyg sköts ned) haft luftherravälde långt utanför sina gränser. Ett faktum som inneburit någorlunda stiltje i regionen. Israels flygvapen, IAF, har i princip kunnat domdera luftutrymmet så mycket de velat. När Ryssland nu ökar sin närvaro i regionen verkar det däremot som att Israels glansdagar är över.

Ryssland förflyttade sitt Flaggskepp ”Moskva” från Krimhalvön till västra Syren i Svarta havet den 24e september –  En missilkryssare som kan slå ut både luft- och undervattensfarkoster. Dess räckvidd är långt in över fastlandet, bland annat Israel. Detta hotar landets flygkorridor i regionen och tvingar dem i princip att rapportera alla flygningar till Moskva. Vladimr Putin har alltså på ett par dagar lyckats med vad Barack Obama misslyckats med senaste 3 åren – att skapa en vidsträckt flygblockad.

screen shot 2015-10-26 at 8.59.15 am

Förutom IAF lamslås även brittiska stridsflyg på Malta och amerikanska flyg i Turkiet, vilka också innefattas av räckvidden för Moskvas s300-missiler. Ryssland har med andra ord återplacerat sina positioner från Kalla Kriget och försäkrat supportlinjerna till sina styrkor i Syrien. Samtidigt har man etablerat kraftiga antiflygbaser i landet, vilket kan tolkas som att militärmakten i längden har andra visioner än att bara bekämpa terror.

Så vad händer om amerikanska plan behöver släppa förnödenheter till civila via luften? – ingen vet. Samtidigt anländer fler och fler ryska stridsflyg till regionen. Om olika nationer slåss mot olika arabiska grupper, med en mängd olika flygmakter i luften – Ja, ni hör själva, det blir en ordentlig soppa med för många kockar. Risken för större konflikter ökar dagligen.

Därmed inte sagt att Rysslands flygblockad har annat uppsåt än att faktiskt skapa och bevara fred, USA gjorde trots allt ett liknande försök. Vad som dock kan konstateras är att konkurrerande nationer upplever ökad oro.

screen shot 2015-10-26 at 8.59.33 am

 

USA oroade över Rysslands närvaro längs kusterna

(Chip Somodevilla/Getty Images)

Oron i USA ökar allteftersom den Ryska närvaron av ubåtar och spionfartyg eskalerar på de stora haven. Ryska militärfartyg har framförallt upptäckts nära vitala internetledningar som möjliggör kommunikation med stora delar av världen. Framförallt handlar det om ledningar på de högsta djupen, där kablar som kapas är svåra att reparera, vilket är precis enligt planen om en väpnad konflikt bryter ut. Moskva kan också leta efter hemliga ledningar som placerats av amerikanska marinen i syfte av back-up. Det skulle vara mycket allvarligt om dessa saboteras.

Rysk militäraktivitet är ett ständigt växande orosmoment för Pentagon som jämför den med tiden för kalla kriget. Förra månaden följde amerikanska flottan efter ryska spionskeppet Yantar på väg mot Kuba, där viktiga kommunikationsledningar mynnar ut från militärbasen i Guantanamo Bay. Skeppet bar på två undervattensfarkoster som kan användas för kabelkapning. Rysland menar däremot att skeppet var utsänt i syfte av marinbiologisk forskning.

Undervattenskablar har alltid varit ett strategiskt mål för militärmakter, idag sker 95% av all global kommunikation genom dem som dessutom är vitala för världsekonomin. Varje dag strömmar 10 triljoner (!) dollar värt av affärsverksamhet därigenom.

 

 

Källa:

US Marine stormar en strand

Så här ser det ut när amerikanska och sydkoreanska marinen tränar invasion från havet. Detta är i Dogue Beach i Pohang, Sydkorea. Taktiken tycks vara en lägga en rökridå för efterkommande infanteri att ta sig fram genom relativt skyddade. Tack vare svävare går landstigningen exceptionellt snabbt. I övrigt är det inte helt olikt stormningen av Normandie, 1944.

Källa:

Hackerlördag! – internetbrottslingar har varit flitiga

462699498

The Woods Hole Oceanographic Institution utför klassificerad forskning åt US Navy och är en av landets främsta i sitt område. Nu kommer rapporter om att institutets nätverk utsattes för intrång förra juli. Enligt källor ligger Kinesiska hackers bakom cyberanfallet. De kom bara åt mail och kommersiell data, men ytterligare ett steg i intrånget hade kunnat vara riktigt allvarligt, menar VD Mark Abbott. Intrånget skedde just efter att USA hotat med sanktioner mot Kina på grund av en rad tidigare cyberattacker mot amerikanska universitet, företag och statliga agenturer.

Kina har satsat massiva resurser för att bli en militär supermakt och om det uppdagas att senaste dataintrånget varit sanktionerat från Kinesiska staten så kan de diplomatiska konsekvenserna bli enorma. Innan någon börjar peka finger väntar vi på resultatet av den utredning som just nu pågår.

5f7a748f57ff4fec8cabde87c2ca6db2

Förra veckan utsattes Dow Jones, ägare av bland annat Wallstreet Journal, för en cyberattack. Det uppdagades först när bolagets kunddatabas blivit hackat att ett djupare intrång hållit på under en längre tid. FBI, Secret Service och SEC har börjar utreda Ryska hackers för datastölden. Troligtvis har de velat komma åt insiderinformation om aktiehandeln. Dow Jones å andra sidan vägrar erkänna att så skulle vara fallet och skyller på ryktesspridning från konkurrerande verksamheter, eftersom att detta svärtar ned deras namn. FBI däremot intygar vidden av intrånget. Det verkar som att de Ryska cyberskurkarna lyckats komma åt bolagsinformation innan de släppts till allmänheten och således fått ett värdefullt försprång på börsen.

 

Källa:

Idag fick Sovjetledaren Gorbachev nobelpriset – för 25 år sedan

12/8/1987 President Reagan and Soviet General Secretary Gorbachev having their first meeting in the oval office at the White House

I en tidigare mycket hårdare Sovjetunion skulle fredspriset kännas väldigt långt bort, men när Mikhail Gorbachev tog makten 1988 började järnridån luckras upp. Gorbachev blev omtyckt av många ickekommunister för sitt diplomatiska hållningssätt och sin nedrustningsvilja. Istället för att koncentrera sig på utländska konflikter, som tidigare ledare, ägnade sig Gorbachev åt inhemska reformer mot ett öppnare samhälle och utländska fredssamtal. Bland annat träffade han amerikanska presidenten Ronald Reagan fyra gånger i syfte att gemensamt nedmontera respektive medeldistansmissiler i Europa. Gorbachev och Reagan tyckte så bra om varandra att de faktiskt blev goda vänner. Under sin mandatperiod drog han dessutom tillbaka sina trupper från Afghanistan och satte tryck på Kuba och Vietnam att dra undan sina från Angola och Kambodja. I ett möte med nästkommande president, George Bush, deklarerade han att kalla kriget var över.

Bred respekt från väst fick Gorbachev när han lät Sovjetiska satellitstater närma sig fria marknaden och demokrati, vilket blev fallet med bland annat Östtyskland, Tjeckoslovakien och Polen. De baltiska staterna slapp däremot inte undan lika lätt.

Det var också idag, 1965, som första militärkallelsen brändes offentligt i USA som protest mot Vietnamkriget. En kedjereaktion uppstod och 100.000 demonstranter anslöt i 40 amerikanska städer.

Källa: